Hej på er!

Just startat en tråd i barnafostran-forumet men här även en liten sömnfnurra som jag tänkte be om råd med här Min flicka är nu snart 19 månader gammal, kurad vid 6 månader. Saken är den att de två senaste dagarna har hon blivit helt galet ledsen vid läggning, skrikit sig fördärvad i 15-20 min. Läggningarna har varit HELT tysta och nöjda ca 3-4 månader i sträck. Inte en läggning har strulat. Men, sedan ca lika många månader tillbaka har vi liksom ändrat rutinen lite.... hon började liksom spänna sig inför läggning, typ "förstod var som var på gång" när vi började busa just vid denna tidpunkt. Hon var omöjlig att busa med just då.. blev liksom bara ledsen av det. Inte så att hon var rädd för sängen på nåt sätt, mer "nej va tråkigt nu är den roliga dagen slut". Istället så myste vi ´mer inför läggning, såg till att hon var nöjd o på prima humör varpå vi la henne helt som vanligt o ramsade ut. Funkade jättebra. Tills nu då Ska tilläggas att hon har en eskalerande förtrots de senaste två veckorna. Riktigt illa, hon är stundtals som förbytt, allt är NEJNEJNEJ.

Så igår vid middag + kväll la jag henne som vanligt. Men hon spänner sig järnet inför läggning. Vill INTE. På kvällen protesterade hon lite argt vilket hon som sagt ej gjort på månader. Men jag gjorde bara som vanligt o inget mer. Nu till lunchluren vart hon också arg på samma sätt. Och nu på kvällen helt GALEN. Gick in efter 5 min hysteriska skrik, tänkte att något måste hänt! Inte! Men hon betedde sig ugf som om det brann i sängen Lyckades lugna henne hjälpligt med en klumpig buffning (helt annorlunda nu än när hon var mindre upptäckte jag). Blev galen när jag gick ut. Till slut tystnade hon.

Vad är detta? Hon har älskat sängen länge nu. Men vad har hänt? Vill INTE ha några vargar där. Vad sjutton bör jag göra??

Hmm.. ska bara tillägga att vi busar massor o hon skrattar under kvällsrutinerna. Det är liksom just när kl slår 19.30 som det låser sig.... Upplever henne som att hon de senaste veckorna liksom försöker bestämma själv när hon ska lägga sig....

Det blir värre... Hon skriker inte länge när vi lagt henne, ett par min på dagen o något längre på kvällen. Men när hon känner på sig att det drar ihop sig för att gå o lägga sig blir hon stel o tillknäppt. Tittar MYCKET misstänktsamt på oss när vi vill busa. Nu till lunchen så packade hon ut sina kuddar o nalle i soffan i vardagsrummet, när hon såg att jag bäddat dom i sängen. Som hon på så vis ville försöka förhindra processen.... Fick flyga in en tjutande bäbis o alla attiraljer i sängen..

Hej!

Hur gàr det nu?

Kankse ni kan ändra pà skrattet-till-gonattet, som ni ocksà gjort. Du behöver inte fà henne att skratta eller tycka att det är trevligt, men bara lägga henne med attityden av självklarhet själv tycka att det är trevligt och naturligt (och inte ifràgasätta sàdant folk har gjort i tusen àr och kommer att fortsätta med i tusen till!)

Med förtrotsen kommer ofta sàdant. Min minsta har ocksà läggningsprotester till lunch, som han glömmer helt ibland. Han är ju trött och vill sova, tycker det är skönt och allt, men det är som om han bara màste protestera lite.
Förtrotsen är inte den enklaste tiden, varken för liten eller stor. Ni fàr hitta er väg. Min lillkille fàr t.ex sova med det han lekte med innan sovdags, AW ràdar ju imot leksaker till sovning, men det funkar hos oss och alla är nöjda!

Kram.