Först och främst vill jag poängtera att jag med det här inlägget inte vill säga att det är fel att arbeta med sitt barns autism.
Jag har arbetat med och arbetar med att situationen för min son ska bli lättare. Jag tror på mat, kosttillskott, motion och jag tror till och med på att vissa barn kan bli helt fria från sin diagnos.

Men det finns en aspekt till. Det finns människor i vårt samhälle som har högfungerande autsim och som har liv som de är fullständigt nöjda med.

Jag vill här lyfta fram:

Iris Johannson. Hon har framträtt i media och hon är framgångsrik i socialt arbete och ofta konsulterad. Hon har beskrivit sin väg i boken En annorlunda barndom. Rekommenderas.

Gunilla Gerland är en annan kvinna som både arbetar och har familj. Hon beskriver sin autsim som ett sätt att vara och inte något som hon skulle vilja vara utan.
Jag rekommenderar boken En riktig männsika.

Slutligen önskar jag mer kärlek i världen, så att allas sätt att vara respekteras mera.