Livet efter kuren - en uppmuntran!

[Rosander]

Vill med glädje fylla på den lista av underbara verklighetsberättelser. Det finns inte ord för att beskriva den tacksamhet vår familj känner för dig Anna! Nu är Lovisa drygt två och har med väldigt få undantag sovit hela nätter sedan 1,5 år tillbaka.

Nu till min lilla berättelse:
Stod utanför min dotterns rum och tjuvlyssnade lite när hon hade ensamlek. Hon är just nu inne i en period då hon leker med sin docka och så gjorde hon även denna morgon. Hon gick där inne och pratade med dockan och talade om för den att nu så ska vi gå och lägga oss! Hon lägger dockan i sängen och sedan hör jag henne ramsa: "Nu du vila sov så gott" (vår dagramsa) och går ut ur rummet under tiden som hon fortsätter ramsa. Jag stod där och log för mig själv och tänkte att bättre än så kan nog inte en ramsa sitta!
_________________
Lovisa född nov -07, kurad juni -08

[annawahlgren]

Underbart
_________________
Nio barn, fjorton barnbarn och några tusen nästanbarn

[Mian71]

Har gått och sugit lite på den här karamellen.. För att jag en dag skulle få skriva här..har jag varit så osäker på .. men efter 2 månaders noll uppvak på natten så tänkte jag " jamen nog fungerade väl det här!!!!".
Fortfarande, varje morgon.. tänker jag när MIN klocka ringer " men herregud.. flickan sover än!"
Bakgrund: Ensamstående, mycket mycket trött mamma med en mycket mycket frågande flicka på nätterna. Hon ställde frågor och jag kunde bara bekräfta att vargarna fanns... Detta eskalerade och när jag tillslut började bokföra hur många ggr per natt jag stoppade in en napp, lugnade eller bara låg vaken för att hon var det uppgick till 22 gånger (!!!!) så började paniken att inte vara långt borta. Dagarna handlade om, för min del, att överleva till kvällen.. men egentligen så visste jag att efter jag lagt henne så var cirkusen igång. Ja, inte mådde vi bra inte. Jag var ledsen ofta och minns att jag sa till mina vänner i gråt "nu får ni köra mig till psyk.. jag orkar inte mer".
Jag la mig samtidigt som min lilla flicka (var egentligen inget svårt att få henne somna själv.. det var efter en timme allt började). Alltså hon las 19 och jag la mig 19.30 i hopp om att få sova lite extra innan natten började.
Jag hade inget liv på något vis. Allt handlade om att JAGA sömn.

Fann detta med "sova hela natten kuren"... men hur skulle jag orka??
Själv, med denna brännande och värkande trötthet.
Tog kontakt med en dipl. kurare (kuris) som var hos mig i 2 nätter och tog "det värsta"..
Bort med napp och nattmål och ut med mamman till en kompis .. Jag minns jag tänkte "okej.. även om inte kuren lyckas så får jag sova här i två nätter och få kraft några månader till.."
Jag var med första kvällen vid läggning och "kuris" körde skrattet till godnattet så till och med Jag skrattade. Kände då .. att det var lääänge sen jag skrattat.
Hemskt va? Jag minns när hon sa "mia, jag lovar att hon kommer sova hela nätterna. Jag lovar!!" och jag tänkte i smyg..."nja.. vettefan.. den här lilla är en envis en.. " men jag fick energi till att gå in i detta.

Jag tog över natt 3. Nappen var bortglömd. Herregud.. det ÄR JU SÅ.. de GLÖMMER den..
Och vad jag har ramsat, och ramsat.. och raaaaaamsat.. Ramsat glatt, hurtigt, bestämt, högt, lågt.. bekräftat bekräftat.. ramsat.. osv.. och med en envishet utan dess like. Ja, jag erkänner villigt att det var svårt i början. Jag visste inte hennes skrik - till min förtvivlan ibland. Hade hon ont? Var hon hungrig? Fastnat med benet.. osv osv. Jag hade ju alltid stoppat in en napp. Jag hade svårt att finna attityden till en början. Var orolig och kunde känna mig sååå ensam. Men jag hade gett mig fasiken på att här ska sovas! Inget fick mig i alla fall att ta upp henne.
Efter ett tag (ett bra tag vill jag tillägga) började jag lära mig när jag skulle ramsa och när jag inte skulle ramsa. Super häftigt. Jag hörde om frågan hon ställde krävde ett svar eller inte. För tro mig att lilla fröken kunde bli URFÖRBANNAD om jag ramsade när hon inte behövde en ramsa. Precis som om hon skrek "va fan står du där och ramsar för?? Vad är det NUUUUU då???" Så var det igång i bara på grund av det. Men det VAR inte lätt att veta.. DÅ. Och visst var även jag in vid fel tillfälle med nån solfjäder och gjorde saken värre.. Hon blev urarg.
jag störde ju!!!
Jag trodde aldrig jag skulle lära mig detta, hur hon faktiskt funkade.
Sen aktade mig NOGA för att gå in .. om det absolut inte var KRIS. Hon ville oftast inte ha mig där, märkte jag. Klart det - hon ville ju sova och hade inte alls bett om att jag ska berätta om att det kanske var en varg som började få vittring..

Jag var mäkta mallig.. när hon svarade på ramsan med tystnad. Jag har gjort många segerdanser utanför hennes rum ..
Nu har jag inte ramsat på natten EN ENDA gång på två månader.

Nåväl, det tog inte oss 4 dagar och uppföljningsvecka. Nej nej.. vi hade vargis vi med och Mozart.. Länge. Men jag gav mig icke. Här ska sovas och ju längre kuren gick.. desto säkrare blev jag, och med säkerheten kom min attityd med råge.
Totalt höll vi på innan det satt 2 månader. Alltså.. visst sov hon 12 h före ( efter 3 veckor!! jag grät den morgonen av lycka) dess.. men inte natt efter natt, det strulade lite då och då.. en vargis här och en fråga där.. men efter 1 1/2 månad så var det tyst och nu är det 4 månader sedan vi körde kuren..

Nu, sover flickan .. efter ( oftast) 30 sekunders utvärderande av dag - ljudligt ibland, eller glatt och kurrande i bland, "puffa kudden stunden".
Sen sover hon. HELA NATTEN. Nån enstaka gång har jag hört ett kort rop i en förmodad dröm, nån annan gång en kort kort fråga.. som hon svarat på själv. Jag- kan sitta och kolla på TV till 23.00 om jag vill -l yyyyx!
Ibland kan jag vakna 6.30 av att hon ligger och kuttrar. Jag blir alltid lika fascinerad. Hon ligger där hon, i becksvart rum.. och liksom sjunger in morgonen. Hon hör när jag går upp, sätter på kaffe och sen knackar jag och möts av en STRÅÅÅÅLANDE flicka som spritter med kroppen över att det är morgon. Mitt hjärta smälter. Hon är utvilad. Jag är utvilad.

Vi har fantastiska dagar tillsammans. Min lilla prinsessa strålar på dagarna, hon är pigg och glad. Och verkar så trygg och enormt harmonisk. Kommentarerna från vänner, bvc, öppna förskola är "men vilken GLAD och trygg tjej du har".. *stolt blir mamman kan jag lova*

Visst kan dagslurarna strula lite. Forumet kommer med goda tips och råd!
Men stressar mig inte över dem.

PS. Mitt under kuren besökte jag min läkare och sa jag hade liite bråttom för fröken är på schema just nu under den kur jag kör. Han varade " ahhh.. du gör anna wahlgren" och han flirtade till... Ds

Anna Wahlgren- Tack till dig! Tack tack tack. Du är BÄST.
Jannica- du anar inte vad jag är tacksam dig. Kommer alltid vara.
Tack till er på forumet. Ni är fantastiska. För visst kan jag ff vilja ha ngt tips så där men det handlar inte om nattsömnen längre. Ingen i min vänskapskrets lever efter denna " filosofin" med sina barn, därför är ni på forumet fantastiska att ha och jag vet jag kan alltid vända mig hit om det är något.

Många kramar!
Mamman Mian, lilla flickan och lilla flickans bror (som är kungen till skrattet till godnattet).

[TorpSara]

Tack för en fin läsning Mian! Jag blir så GLAD för er skull!
_________________
Mor till King Edvard, november -06 och Alexander den Store, januari -10.

Anser att man kan förflytta berg med bara Attityden...

[Elle]

Vilken underbar läsning, strålande jobbat!! Vilken resa ni har gjort, TACK för att du delar med dig NJUT av varandra

Kram Elle
_________________
Storebror född -05 kurad feb-06
Lillasyster född -07 SM från start

[annawahlgren]

Underbart. Underbart, underbart, underbart

Vilken lycka jag känner. TACK

Lilla barnets lycka är min
_________________
Nio barn, fjorton barnbarn och några tusen nästanbarn

[kiki]

Vilken härlig läsning, tack för att du delar med dig.

Jag är så glad och stolt över dig, jag visste att du är bäst.

Kramar Kristina
_________________
Mamma till Felix född januari 92, och Mio augusti 06

Social delaktighet
http://www.facebook.com/home.php?ref=home#/photo.php?pid=232213&id=1060030067

[TorsMamma]

Havet



Registreringsdatum: 13 december 2006
Inlägg: 27
Ort: Nykvarn
Postat: lör feb 20, 2010 20:55 Rubrik: Lyckligt lottade!!!

--------------------------------------------------------------------------------

Hej Anna och alla andra,

Oj så fort tiden går. Tre år har susat förbi sedan jag bönade och bad om hjälp. Jag vill bara skicka ett meddelande och tacka för att ni hjälpte oss att få SOVA HELA NATTEN.

Jag hade en mycket tung kurtid, men min man var så stark och stöttade både mig och Oskar genom de tyngsta veckorna i mitt liv. Att jag tog det så hårt kan bero på att jag led av en förlossningsdepression som inte diagnostiserades förrän Oskar var ett år. Eller så är det lika tungt för alla föräldrar. Oavsett detta, så var det värt varenda tår för oss alla tre.

Oskar är nu 3,5 år som sedan 6 månaders ålder har sovit som en stock både dagtid och nattetid. Han har så mycket energi och är en så glad, nyfiken och lättlärd kille. Allt detta tror vi att vi har DIG Anna och ER diplomerade kurare att tacka för, TACK! Inga bakslag som jag kan komma ihåg. Han älskar sin säng och sover så tryggt.

När vi hör våra vänner och bekanta prata om sina läggningar och nätter så känner vi en sådan värme inombords för att vi TRODDE så hårt på DIG ANNA och din ERFARENHET.

Än en gång JÄTTETACK!!!!

Stora kramar från
Havet
_________________
Föräldrar till Oskar Aug-06
_________________
2006-09-25
BB barn från början. Sov sin första 12h natt 5 dagar före 4 mån, Diplomerad SS vid 6 mån

FTLOC child from the beginning. Slept his first 12 hour night 5 days before 4 months.

[annawahlgren]

Tack, kära, kära Havet

Så glad och tacksam för din berättelse är jag. Så glad och tacksam också och inte minst för lilla Oskars skull En liten (stor) avundsvärd Oskar


_________________
Nio barn, fjorton barnbarn och några tusen nästanbarn

[annawahlgren]

Jag fick just ett mail, som jag måste få dela med mig av

* * * * *

*Jag vill bara skriva o tacka dig, som så många andra. Vi håller just nu på och kurar vår lilla dotter (---) som är 11 månader och vi är inne på dag 6 idag. Just nu ligger hon och sover sin 1,5 timmes eftermiddagslur i sin säng. Vi fick henne aldrig att somna inne i sin säng på dagarna innan kuren, var alltid tvugna att gå ut med vagnen eller ut och köra bil eller låta henne ligga o snutta på mig tills hon somnade. Men nu har hon sovit inne i 6 dagar. Det är lite protester först, men hon somnar inom några minuter.

Och nätterna då, i natt somnade hon 19 och gnällde till vid 5.40, fick ramsa, frågade lite mer, fick påminnelse+bekräftelse och blev tyst. Sedan vaknade hon vid 6.30 och hade svårt att somna om för hennes pappa stökade runt i badrummet, och hon blev rätt sur, ville inte riktigt lyssna på ramsorna. Så vi gjorde morgon några minuter i sju, men hon sov ju nästan till kl 7, helt underbart!

Och det har gått så smidigt, varje natt har blivit lite bättre, och jag är helt övertygad om att hon snart kommer sova till 7. Just nu är hon dessutom jätteförkyld, hostar galet mycket och det är massa tänder på gång som kliar och är besvärliga, men ändå så är hon så duktig och sover så bra.

Tycker att det är så tråkigt att du får så mycket oförtjänt kritik. Jag berättade för min syster, som har jobbat på bvc, att vi skulle genomföra din kur och hon sa, neej!! inte Anna Wahlgren! (var nästan beredd på en sån kommentar) och jag frågade varför hon tyckte så, och fick inget direkt svar. Hon sa själv att hon inte visste så mycket om metoden. Känns som så många uttalar sig om dig och din kur utan att veta vad det är, som Rikard Olsson som bara slänger ur sig en sådan kommentar utan att ha någon koll. För om de, min syster, Rikard Olsson mfl, skulle sätta sig in i metoden skulle de upptäcka att det är så naturliga, logiska och självklara saker du tar upp.

Jag är oerhört glad att jag till slut skaffade boken och läste på och att jag fick med min sambo utan några som helst svårigheter, och att vi snart har, eller redan har, en dotter nu som sover och kan somna om själv på nätterna. Önskar bara att vi hade gjort det tidigare...

Nu gäller det bara för mig att börja kunna sova igen, du har ingen kur för trasiga mammor som vaknar tre gånger per natt?

Jag kommer i alla fall att lovorda dig och tipsa alla trötta mammor jag möter om SHN

Stort TACK igen!!!! jag vet inte vad vi skulle gjort utan dig, troligtvis gått under för att vi inte skulle klara av 5 min metoden, och gett henne välling på nätterna tills hon var 5 år, fast det inte är det hon har behövt... Du är verkligen vår räddare.*


_________________
Nio barn, fjorton barnbarn och några tusen nästanbarn

[Agnetha84]

Jag måste en gång till skriva ett inlägg här. Vi hade en väldigt krokig väg till tösens finfina dags-/nattsömn. Jag trodde vi var framme i ett skede men det kom mer strul (mycket magknip hos barnet och oro hos mamma=mig alltså), men nu fungerar allt så bra, så bra..IGEN . Vill än en gång tacka Anna och alla andra som hjälpt oss och åter orkat stöda en (till) känslig mamma.

/Nette
_________________
Cecilia f 3.4.2009. Kurstart vid 5,5 mån

[Gabriella84]

Sällar min numera till er fina skara för här sovs det som aldrig förr... Är fortfarande berädd på återfall men har inte haft ett enda nattvak på mer än en vecka nu. Hon sover faktiskt!! Frå sju till sju! Utan att vakna en enda gång. Daglurarna är lite tuffare men även dom börjar komma så sakta nu!! Jätteskönt! Och framförallt är det ju skönt att veta att även om hon skulle börja konstra igen så har vi en plan! Ett system som funkar! Vi vet hur vi ska göra tvärtemot innan då vi famlade i komplett mörker!

Älskar Sova hela natten kuren och ska faktiskt prata lite på min öppna förskola om den för där är det många som har problem!! Så här ska tipsas!!

Det enda som funkade för oss och vi har provat allt!!
_________________
Mamma till Adela 090530 Kurades 9/3-10

[Sessan]

Hej !

Jag började att kura Saga när hon var en liten tjej på 3 månader, jag hade en förlossningsdepression och hon var ett kolikbarn som bara skrek. Vi var fullständigt vilse i livet. Situationen var förfärlig och jag vet att jag skrev till dig Anna i min förtvivlan. Då svarade du att forumet fanns, att du inte hade tid personligen att hjälpa mig men att du skulle hjälpa mig genom forumet så att fler kunde få del av hjälpen.

Jag började att läsa, skriva och lära mig. Utan att jag själv visste det så började jag bygga upp Attityden vilket i sin tur gjorde att Saga började sova utan att jag hade börjat kura ... Vi började om och i den tråd som jag fortfarande har sparat så hämtade jag kraft och mod för att orka med min vardag.

Tiden gick och mitt arbete började igen, dagis var det som gällde och Saga sov, hon var en solstråle som alla blev förtjusta i. Hon sov överallt där man la henne ( allt från T-centralen i rusningstid till ensamma kvällar, till nyår ) Jag tankade kraft och ork i sömnen som följde och började leva igen.

Vårt liv har efter "mötet " med dig innehållit så mycket, vi reflekterar över saker som andra tar för givet, vi har skrattet i familjen, vi vandrar i naturen och bara är, vi "tokar " oss tillsammans, vi arbetar tillsammans och vi älskar varandra. Så mycket

Nu har Saga hunnit bli 4,5 år och vi har aldrig haft en vaknatt efter det att jag hittade attityden när hon var 8 eller 9 månader. Hon har sovit genom tandsprickning, feber, vattkoppor, magsjuka, medicinering i sömnen, blöjbyte, temptagning, åtta måndaders ångest, trotsålder. Hon har sovit där du lovade att hon skulle sova om hon fick vägledning.

Med samma attityd var det ingen match att sluta med napp, att sluta med blöja på dagen och även på natten.

Hon växer och frodas, är väldigt tidig och läser och skriver nu. Hon är tidig med känslor och lär sig dagligen att prata om det som gör henne ledsen, arg eller besviken. Ibland blir hon arg så stickor och strån ryker för att sedan efter en blick på mig där jag också ser så där medhållande arg ut, börja fnissa hejdlöst.

Hon är en härlig kamrat som alla gillar och vill vara med, hon är generös och omtänksam och en fanastisk vän och hon sprider så mycket kärlek.

Och Anna, hon sover fortfarande som det barn som lärt sig att sömnen är det skönaste som finns.

Tack Anna för att du fanns när jag behövde det så väl, tack för att du gav av dina kloka råd till lilla mig. Tack för att du hjälpte mig att få Saga att sova.

Och säg till alla som inte tror att det går att ryggkura - jag kurade på rygg och trollungen är ett fantastiskt bevis på att det fungerar alldeles ypperligt. Det sitter inte i händerna, det sitter i Attityden.

Så än en gång, tack Anna !


Stora kramar från en tacksam Sessan.

[annawahlgren]

Tack, Sessan Vilken underbar berättelse om lilla stora Saga, som mår precis så lyckligt bra som små barn ska göra Så ljuvligt att få höra. Tack, du kära

Tack, Gabriella84 Härligt Och vilken nytta du gör - för andra nu också. Med lilla barnet som bästa levande beviset

Tack, Agnetha84 Ibland är vägen krokig, men fram kom du och bär vittnesbörd om, andra till stöd och uppmuntran. Tusen tack, säger både barnet och jag och vi alla


_________________
Nio barn, fjorton barnbarn och några tusen nästanbarn

[JaninaR]

Jag har skrivit här en gång tidigare, strax efter att vår lilla Linus börjat sova 12 timmars nätter, men måste bara få dela med mig av vår lycka en gång till - som en uppmuntran på vägen åt alla som behöver en liten extra puff, något att se fram emot:

Ikväll, när jag precis hade lagt Linus i hans säng, säger den lilla filuren "Titta!" och visar mig sin blå kanintrasa. När jag sedan stoppar om honom sträcker han upp sin lilla hand och vinkar lite. Medan jag ramsar ut, lägger han sig lugnt och tryggt till rätta och inväntar sömnen. Lugnt och tryggt, nöjd och glad. Och kommer att sova lugnt och tryggt i 12 timmar.

Kan man som mamma spricka av kärlek och stolhet? I så fall är jag riktigt illa ute...


_________________
Linus - 7 april 2009 (41+0)