PM för små fyramånaders älsklingar!

Nu är man stor nog att sova natt i tolv timmar - utan mat. (Eller elva eller elva och en halv, vad nu mamma och/eller pappa bestämmer -men tolv klarar man.) Det sammanlagda sömnbehovet per dygn ligger på ungefär 15,5 timmar. På dagen ska man glufsa i sig ungefär en liter välling/bröstmjök (och gärna lite mosad banan mm också...) fördelat på fem mål.

Ett schemaförslag kan då se ut så här:

Första målet: kl 7- (högst) 8, ca 200 g, trugas!
Sova 1,5 tim: kl 8.30-10
Andra målet: kl 10-11
Sova 1,5 tim: 11.30-13
Tredje målet: kl 13-högst 14
Sova 45 min (håll tiden!) t ex 15-15.45
Fjärde målet: kl 16-högst 17
Sova 45 min, t ex 18-18.45
Femte målet: kl 19-högst 20 - sova natt.

Här har vi elva timmar natt och fyra och en halv timmar dagslurar =15,5 tim sömn/dygn. 45 min är ett bra sömnrytmspass - det går lätt att väcka barnet efter exakt 45 min (liksom efter 5, 20, 90 och 120 min, om så skulle vara). Ett bad till kvällen associerar fint till nattsömn (och torkar inte ut huden). Viktigt är att barnet SKRATTAR innan det är dags att sova natt - helst ska man skratta så man kiknar! Ingen nertrappning, alltså - det är mycket roligare att somna glad, tycker små barn precis som vuxna. Hyr ett andningslarm (Techno Medica, 08-754 00 30) och lägg barnet på mage i vagnen. Svalt, mörkt rum. (Ingen napp. Ta bara bort - barnet glömmer på en natt!) Bädda med vikt "draglakan" under huvudet, slätt och lent. Klä inte barnet för varmt och ha inte för varmt täcke; tjock bomullsfilt är skönt. Lägg barnet tillrätta: huvudet åt höger sida, armarna upp kring huvudet, benen uträtade, raka! (Magiskt som besked, av någon anledning, även om barnet genast drar upp dem igen.) Säg en glad liten godnattramsa under tiden, och sätt sedan genast igång och "vagna", utan prat.

Tänk dig att du skjutsar vagnen ifrån dig som om den skulle rulla iväg utom räckhåll. Precis innan den gör det, hugger du den och drar dem tillbaka. Det blir då en rätt häftig knyck. Dra in den snabbt och stadigt till höften och ge den en knyck där också, som skickar ut den igen, i rejäl fart. Vi talar inga försiktiga små gungningar här, utan ordentliga skjutsar åt båda hållen! Med rätt sorts "vagning" ska man kunna få tyst på det mest vrålskrikande barn inom två minuter. Annars får man öva upp tekniken. Sakta ner så fort barnet slappnar av och tystnar. Sluta INNAN barnet somnar. Barnet ska vara någorlunda medvetet om att det håller på att somna. Dra lilla godnattramsan medan du går ifrån vagnen. Det kan väcka protester, men det hjälps inte. Den ska sätta sista ordet och följa med barnet in i sömnen. Den ska vara mjuk och glad och betryggande och tala om att lilla älsklingen kan sova lugnt, precis som han eller hon är på väg att göra. Stegras protesten, "vagnar" du en omgång igen. Dämpa så fort skrikandet mattas av. Sluta innan barnet somnar. Gå därifrån med tyst fin ramsa. Fortsätt så. Nästa gång barnet vaknar - efter att ha sovit - störta dit och börja "vagna" direkt, snabbt och bestämt, utan prat, innan lilla älsklingen hinner skrika upp sig. Kör på som ovan, hela lilla programmet.

Avsluta med ramsan. Du kanske inte vet om den "går in" eller ej - det spelar ingen roll. Den smiter in bakvägen! Första varvet kan man behöva "vagna" ca 20 minuter. Man gör det inte hela tiden. Det blir en del springande fram och tillbaka – ett växelspel. Man tar i när barnet tar i, dämpar när barnet lugnar sig, väntar när barnet är nästan tyst, "svarar" igen på förnyad "fråga" respektive avslutar med ramsan. Så där håller man på. Roligt är att skriva upp hur dags barnet vaknar, vad klockan är när det sover igen, hur dags barnet vaknar nästa gång osv. Då ser man natt för natt hur man "vagnar" allt kortare och hur det hela går framåt, tills man har sin natt - efter några dygn/en vecka!

När morgonen kommer vid den tid man bestämt väcker man barnet - tar upp det, helt kallt - och bär sig åt som om det vore årets happening att man ses igen, rena partyt! Urkul ska det vara. Man tar aldrig upp ett skrikande barn (utan lugnar det i så fall i sängen). Skriker den lilla just när det är dags att vakna, "vagnar" man tills barnet antingen somnar om eller åtminstone ligger tyst och nöjd. Sedan "väcker" man i stor stil och gör härlig morgon, med tydlig åtskillnad mot natten - ljus, ljud, högt glatt prat. Schemat man följer på dagarna ska gälla slaviskt, med högst en kvarts marginal åt båda hållen. (Dock inte under 45-minuterslurarna som måste passas noga; från det att barnet somnar ska det gå exakt 45 minuter. Ryms inte dessa inom marginalkvarten, satsar man på exakt 20 min i stället.) Man gör förstås i ordning sitt eget schema utifrån vad man tycker verkar bra - tänk med papper och penna! - men det måste alltid få en vecka på sig att "sätta" sig, innan man kan utvärdera och ev. justera . Schemat justeras sedan också så småningom i takt med att barnet växer, förstås. Man tar alltså ledningen utan att darra på manschetten. Från och med nu är det du som bestämmer när lilla älsklingen ska vara vaken och när det är sovdags... och hjälper till med bådadera, om och när det behövs! Klockan ska vara din bästa vän. Ihop med schemat. Snart blir barnet klockan.

Det är förstås viktigt att lilla barnet äter ordentligt. Så mycket som någonsin går ner ska ner - dock inom en timme vid varje mål. Man kan aldrig ge små spädbarn för mycket mat. Det kommer ut i endera änden.

LYCKA TILL!

Anna

PS. S k buffning tar man till i stället för "vagning" när man övergår till spjälsäng, vilket man bör göra så fort nattsömnen "satt" sig ordentligt (med tanke på vingel-vangelrisken i vagnen).